Och så kom Milo!

Tänk att vi lyckades ljuga för alla. Dagen med stort D var ju inte alls den 16/9 som vi sagt till alla. Det var ju faktiskt redan den 13:e. Direkt när vi fick datumet sa jag till Daniel att vi skulle ljuga för alla. Jag kommer ihåg hur det var när Melvin skulle födas, hur nervösa alla var (speciellt min mamma), så den här gången tänkte jag att alla skulle slippa det. Och så var det ju faktiskt lite kul att ha en hemlis också.

Lördagen innan, den 12.e, var det som jag nämnt kalas för Milos kusin Elsa. Det var ganska svårt att hålla sig för skratt när vi pratade om torsdagen med stort T. Ljuga sådär rakt upp i ansiktet (fy på oss).
På söndagskvällen pratade jag med min mamma som berättade att hon redan var nervös och att legat och tänkt på det under natten... Hon tyckte det var en evighet tills torsdagen.
Precis som med Melvin var jag inte ett dugg nervös på söndagskvällen. Jag packade det sista och dubbelkollade att allt var med. Kände mig för en gångs skull trött så vid 21.30 gick jag och la mig! Tänkte att det kanske skulle vara bra att få några timmars sömn. 21.37 får jag ett mess av vår kompis Calle. "Nu jävlar är det på g..."( Dom hade BF 15/9 och vi hade pratat om att det skulle va coolt och ligga på bb samtidigt.) Då blev jag ju självklart så glad och spänd för deras skull, så jag låg och tänkte på hur det gick för dom under natten, och glömde liksom bort vad vi skulle få vara med om!
Måndag 13/9
Äntligen dags!
Jag väckte skrotis som var helt ovetandes. Klockan 9 skulle vi va på förlossningen så vi lämnade Melvin hos dagmamman innan. Det var en märklig känsla att lämna honom och veta att nästa gång vi sågs var han storebror.
Framme vid förlossningen ringde vi på klockan och blev insläppta. Vi kom till ett förlossningsrum och jag fick duscha och det togs lite prover. Sen var det bara att vänta... Daniel började bli lite nervös, men inte jag. Inte alls faktiskt. Barnmorskan kom in, den här gången i gröna kläder, och jag förstod att nu var det dags. Jag tittade på klockan och den var 11.20. Exakt samma tid den 18/5 2006 kom barnmorskan in i rummet och sa att det var dags med Melvin också. Läskigt?!
Inne på operationsavdelningen fick D byta om till gröna kläder. Snygg faktiskt!
Vi gick in på operationssalen och där var flera bekanta ansikten från förra gången. T.om samma läkare som sist skulle utföra snittet! Diverse övervakningsutrustning sattes på mig och sen var det bara ryggmärgsmedövningen kvar. Sist låg jag ner på sidan, men den här gången skulle jag sitta. Jag ljuger om jag säger att det inte gjorde ont, men ändå inte så farligt som jag fått för mig om att det skulle göra. Dock träffade han en nerv vilket resulterade i enorm smärta i mitt vänstra ben, men det rättades snabbt till och var över lika snabbt som det kom.
-Lägg dig ner snabbt, för nu förlorar du känseln.
Mycket riktigt så tog det inte många sekunder inann det började sticka och domna i fötterna, benen och upp över magen. Efter ca tre minuter var jag så bedövad som jag skulle vara.
-Säg till Jesper (läkaren) hörde jag någon säga, och då förstod jag att det bara handlade om några minuter tills vi skulle ha vår prins hos oss.
Under tiden bedövning och sånt sattes, hade jag hela tiden stenkoll på Daniel och såg till så han mådde bra och inte fick för sig att svimma eller något annat dumt. Samtidigt hade jag koll på klockan, för vi hade slagit vad om när bäbis skulle vara ute. Innan 12 tippade jag på, och Daniel sa 12.30.
-Nu är det igång,sa någon och jag tittade upp i den stora operationslampan och såg att snittet var lagt. (det speglas i lampglaset så man kan se vad dom gör om man vill) Sa till Daniel att han absolut intefick titta upp i lampan, och det gjorde han inte heller. Han såg lite frågande ut och förstod inte riktigt att själva operationen startat. Jag såg ju allt i lampan och i samma stund jag såg huvudet med allt hår, hörde jag det mest fantastiska skrik jag någonsin hört. Starkt, argt och friskt skrik! Jag tittade på Daniel och såg att han nu förstod att han var ute.
-Pappa titta vad det blev, sa någon, och med tårarna rinnandes på kinderna tittade han stolt på mig och sa: - en liten Milo!
Känslan jag kände i det ögonblicket är för stor för att ens försöka beskriva. Barnmorskan kom fram  till mig och visade upp honom en snabbis innan hon och pappa Daniel gick ut för en snabb undersökning. Så lik Melvin, och så stor var mina första tankar.
Medans operationen avslutades hörde jag hela tiden Milos ljuva stämma, och efter ett par minuter kom Daniel in med honom i famnen. Så fin han var och så perfekt.
Vi satt (ja jag låg) och bara beundrade honom. Sa inte ett ord till varann... Lyckan och stoltheten i Daniels ögon sa allt.
Daniel och barnmorskan gick iväg för påklädning, vägning och mätning. Under tiden rullades jag in på en uppvakningssal. Jag hade gissat på att han skulle väga 3670g och vara 52 cm lång. Daniel 3400g och 52 cm. När Daniel sa att han vägde 4135g och var 53cm lång trodde jag han sagt fel! Hur i hela friden hade han fått plats därinne?! Inte konstigt att jag hade den största magen i världshistorien!
Jag fick honom i min famn, och direkt ville han tutta. Känslan att få hålla honom för första gången slår allt. Allt känns så rätt, så självklart på något sätt.
Nu hade vi honom hos oss och äntligen var vi fyra i familjen. Som vi längtat!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Och så kom Melvin!

Då var det dags...att bli mamma!
Eftersom det var ett planerat snitt så hade vi länge vetat vilken dag det skulle bli. Lååång väntan men samtidigt skönt att ha ett datum. Klockan 7 den 18/5 skulle vi vara uppe på förlossningen! Pirra ordentligt i magen när ja ringde på klockan vid entren för att bli insläppt!

På förlossningen tog en barnmorska emot oss och visade in oss på ett rum. Hon förklara att hon skulle vara med på op och ta hand om bebisen när den kommit ut. Fick duscha och ta på mig den vackra vita rocken! Klockan var nu 8 och kateter sattes sen var det bara att vänta. Innan hade dom sagt att det skulle ske runt 8.30 så nu började det bli nervöst men ändå inte så mkt som jag trott. Eric däremot var riktigt nervös redan nu! Klockan gick och den blev både 10 och 11. Ingenting. Nu började det bli riktigt tråkigt att ligga i sängen att glo. 11.20 Kommer barnmorskan in och säger: nu är det dags!

Äntligen! Jag rullades till op och där fick Eric ta på sig gröna kläder och mössa. Snygg! Konstigt nog var jag inte ett dugg nervös men det var nog för att jag hade fullt upp med att ha koll på Eric. Han var vit som ett lakan och när han höll i sängen så skakade hela jag för att han skakade så mycket! Hur ska det här gå!?!? Jag fick lägga mig på operationsbordet och dom började tvätta ryggen inför bedövningen! Nu blev jag nervös för det var bedövningen jag fasat för...Fick lägga mig på sidan och sen sa sköterskan att nu sticker det lite! Sen var det klart. Kändes inte någonting. Pustade ut tills jag vände mig om och fick se Eric som satt brevid mig. Nu var han nästan genomskinlig så vit va han!!!

Läkaren kom in och sa att nu plockar vi ut er bäbis! Härligt!!! Som vi har väntat. Hörde hur dom pratade och när jag tittade upp så såg jag min mage i en lampa. Såg när dom la snittet. Hur häftigt som helst! Dom sög upp fostervattnet och i ögonvrån såg ja att Eric böjde ner huvudet mellan benen för att inte svimma. Låg och pratade med honom och såg till så han va okej så jag tänkte igentligen inte på vad som hände med mig. Nu trycker det lite sa någon...hjälp! Kändes som mitt huvud skulle försvinna ner i kroppen och följa med ut ur magen! Sen var trycket borta och ja hörde ett skrik!!! Vad blev det frågade jag Eric som nu återfått sin rätta ansiktsfärg..Då höll dom upp honom! Vår älskade Melvin var här!!!! Klockan var 11:53.
Vilken känsla. Barnmorskan kom fram till mig så jag fick titta på honom och sen gick hon och Eric ut i ett annat rum med Melvin för att undersöka honom lite. Dom var borta i några minuter sen kom Eric in med Melvin i famnen så stolt och lycklig! Han satte sig brevid mig och vi bara tittade på Melvin utan att säga ett ord. Melvin hade inte skrikit så mycket så dom ringde en barnläkare som kom och lyssnade och undersökte honom. Han fick lite syrgas och efter det kom han igång!
När dom sytt ihop mig rullades jag in i ett annat rum och då fick jag hålla min underbara son för första gången. Oj oj oj vilken fantastisk känsla. Efter en stund gick pappa iväg med Melvin för vägning och mätning. 3555 gram och 52 cm lång!
Nu hade vårt nya liv börjat!!!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Nytt år ny blogg!

Ni hittar mig här

Permalink Livet Kommentarer (2) Trackbacks ()

Vi har ju sjukstuga här. Mitt matvrak til...

Vi har ju sjukstuga här. Mitt matvrak till son har ätit lite yoghurt och en halv pannkaka på hela dagen. Han är verkligen sjuk på riktigt!!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Har fått förklaringen till att skrotis sov...

Har fått förklaringen till att skrotis sovit dåligt i natt. Han var lite extra trött när han kom hem från dagmamman, och när han inte ville äta förstod jag vad som var på gång. Feber!! Kul. Verkligen kul.

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Klockan är nu 7.15 och jag har varit vaken...

Klockan är nu 7.15 och jag har varit vaken i en timma! Mina söner brukar alltid sova som man ska på nätterna, men inte i natt. Dom har avlöst varandra kan man säga. Jag längtar till kvällen. Det här kommer bli en lång dag!!!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Daniel sover. Milo sover. Jag vill sova. M...

Daniel sover. Milo sover. Jag vill sova. Melvin somnade klockan 20 men kom upp för 10 minuter sen och tyckte jag var skapligt konstig som sa till honom att gå o lägga sig igen. Han trodde nämligen det var morgon och att han äntligen skulle till dagmamman och träffa kompisarna igen. Han tog sig en powernap kan man säga, för nu vrider och vänder han sig som en liten mask i sängen låter det som! Känns som jag kan bli sittandes här i soffan längre än vad jag tänkt!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Melvin och jag har varit o handlat. Melvin...

Melvin och jag har varit o handlat. Melvin åkte pulka och jag drog honom lätt som en plätt. Dit. Hem var det inte lätt som en plätt med två svintunga påsar och ett otympligt blöjpaket. Inget fick ju plats i pulkan där Melle satt heller. Hur fan tänkte jag ?!?!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Värk!

Jag har mensvärk, tandvärk, mensvärk, huvudvärk och sa jag mensvärk?

Gårdagen var mycket bättre med lunch hos mamma och sedan middag hos Lindvall/Polgar tillsammans med Adolfsson/Lundgren.

Nä men jag ville väl mest bara tala om att jag lever (med värk dock) och så.
Nu ska bäbis badas så roligare än såhär blir det nog inte!

Permalink Babbel/Barn Kommentarer (0) Trackbacks ()

Varför varför varför???? Vad har jag gjort...

Varför varför varför???? Vad har jag gjort för att förtjäna detta? Det är orättvist! Förbannade jävla mens jag HATAR dig!!!

Permalink Livet Kommentarer (3) Trackbacks ()

Såg förresten på typ Nelly.com att det fin...

Såg förresten på typ Nelly.com att det finns löslugg! Då undrar bara jag hur man fäster den utan att det syns? Alltså vanligt löshår kan man ju fästa utan att det syns, men en lugg?! Smart grej om man som jag tycker det är svin snyggt med lugg, men ångrar sig innan det ens är färdigklippt!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Mammor och barn har varit här idag. Efterl...

Mammor och barn har varit här idag. Efterlängtat! Trött som en gnu är jag men nu är det bara att ladda batterierna för samkväm med The Dahl's! Kalkon-middag ska tryckas så buken står i fyra hörn. Bäst att kladda på lite smink nu så jag inte skrämmer dom små barnen. Är skapligt jävla ful idag!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Ja jag vet att det är SKIT TRÅKIGT med såd...

Ja jag vet att det är SKIT TRÅKIGT med sådana här inlägg, men just för tillfället hinns det inte annat. Ang 2010 inlägget så tar det sig. Vågar typ lova att det kommer den här veckan... Ikväll är det kalas för storebror. Det är nu det drar igång. Alla dessa kalas överallt. Kommer bli tjock!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Idag dricks det kaffe för glatta livet. De...

Idag dricks det kaffe för glatta livet. Det behövs om jag säger så! Håller även på med "året som gått" på datorn, men det tar ju sin lilla tid att gå igenom alla bilder samtidigt som två barn ska stimuleras och utfodras. Har jag tur hinner jag bli färdig innan det här året är slut...

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()

Kalas o sånt idag. Har nu för tredje gånge...

Kalas o sånt idag. Har nu för tredje gången på en timme sövt om bäbisbarnet. Han ser ut att sova så gott, men så fort jag lämnar sovrummet så hörs det joller från hans säng. Tillslut övergår jollret till skrik och då är det bara att söva om. Att rävsova är bäbisbarnet expert på!

Permalink Livet Kommentarer (0) Trackbacks ()